Alla har vi en dröm och min började som tolvåring, då vi fick skoluppgiften ”Boken om mig” som slutade i ett överambitiöst projekt där jag definierade min författardröm. Sen dess kickstartade min kärlek för att skriva, ditintills hade jag mestadels bara läst först på grund av tvång sen av glädje och nyfikenhet när jag upptäckte dess potential.
Vid sexton låste jag in mig i mina föräldrars källare en månad under sommarlovet för att skriva min första fantasy, ett verk som slutade på 175 A4 och är fortfarande inte färdig. Kartor ritades och karaktärer skapades och skissades ner. Jag hoppas kunna återvända till den världen jag byggde då i sinom tid.
Vid arton skrev jag tillsammans med en väninna, Angelica Regnell boken ”Död i Minnet”, en psykologisk thriller som idag finns utgiven i 100ex och som e-bok.
Idag, sexton år senare har jag kommit tillbaka till den drömmen, tackvare mina barn. Livet är för kort , för att gå omkring och vara rädd, att inte försöka uppfylla sina drömmar. Därför lämnade jag tio år i turismbranschen bakom mig. Att säga till sina barn att följa sina drömmar, och själv inte kunna göra det, känns oerhört fel. Vi måste vara de människor vi vill, inte bara prata om det.
Så för skojs skull blev jag uppmanad av en skrivarkompis att skriva en apokalyptisk roman om ett virus som kom till Sverige, jag var osäker på idén det var ju mest på skoj. Det blev 197 dagar, och den mest osannolika målgruppen är 60+. Byn Sörsjön (samt Sälen) som det utspelar sig runtomkring har varit ett oerhört stöd för mig och uppmuntrat mitt skrivande.
Utöver skrivandet och läsandet, sysslar jag med e-boksproduktion, esoteriska och sociala studier, personlig utveckling, träning, umgås med vänner och är ute i naturen. Har jag nämnt att jag är egenutgivare & sitter i styrelsen för Egenutgivarna? Jag har alltid ett projekt på gång, gärna flera.