Då var jag tillbaka hemma i gölen. Tystnaden och lugnet är efterlängtad och solens värme och vårflodens skvalpande mot varningsskylten på vägen gör att man känner sig som hemma.

Jag var oerhört nervös inför resan, att försöka berätta om mitt manus, vad skulle jag säga? Dystopisk samhällsskildring av Sverige? Det blev nåt sånt.. för vem ville höra den egentliga varianten? (Spoiler)

Sandbergs ”Färjan” känsla är skriven överallt och tro mig, det var svårt att sova. Rädd för att schlager Dan skulle slå in dörren.

Ganska tidigt mötte jag andra författare med hjälp av de blå namnskyltarna som dinglade om halsen. Det var spännande att få träffa dessa människor och höra om deras projekt. Alla var glada och uppåt. Jag svettades som en gris som gått vilse och hamnat i öken.

När man åker på konferens så är det mest mat och Birka hade god mat – säger jag som har en man som skämmer bort mig med hemmalagad mat så ofta han kan. (Birka bjuder åtminstone på dessert ?)

När det inte åts var det föreläsningar, mordbibeln, trender inom bokbranschen, författare som varumärke, att skriva manus/dramaturgi för scen/film mfl. Var alla mycket givande att lyssna på, och få insikt i branschen och känna okej jag börjar få en förståelse.

Mellan föreläsningarna blir det många nya bekantskaper och mitt i allt tänkte jag gå fram till Sölve Dahlgren vars blogg jag följt länge och ge lite cred. Det var bara och glömma jag blev star-struck och från att ha skakat hand och säga ”jag har följt din blogg till…” någonting ohörbart och att jag gick därifrån väldigt hastigt. Gud vad jag skämdes! ? att möta andra människor och försöka vara social och därmed trevlig är svårt för mig om jag inte får vara 100% ärlig, jag hoppas ingen tog illa upp om jag sa nåt tokigt. Det kändes positivt att möta alla dessa människor när man är mitt i dippen på att inte tro på sitt manus.

Det var en stor blandning av författare med på kryssningen och själv hann jag prata med 1/4, det hade varit roligt att hitta någon inom samma genre. (Fantastik/skräck/dystopi). Att bygga en bok med dess bakgrund skiljer sig stort mellan relationsdramer och en High fantasyroman…alla har liksom olika byggklossar även om grunden är densamma, att skapa en givande bok.

Allt som allt för en debutant var det lärorikt att få en inblick i branschen. Roligt att få höra Nisse Scherman prata om recensioner och Maria Bielke von Sydow berättade om sitt författarskap ur egenutgivarens synvinkel med mkt hjärta, självinsikt och humor. Och det som var svårast för mig var att vara social och sälja sig själv i mötet med andra.